Medicinska översättningar: Utmaningar och lösningar

Medicinska översättningar är mycket komplexa och innebär ständiga utmaningar gällande att sprida ny kunskap och nya upptäckter över kulturella gränser världen över.

Den österrikiskfödde amerikanska medicinska översättaren Henry Fischbach (1921–2008) är känd för citatet: ”Medicinsk översättning kan mycket väl vara den mest universella och äldsta formen av vetenskaplig översättning med tanke på den allestädes närvarande mänskliga anatomin och fysiologin (den mänskliga kroppen är trots allt i grunden densamma överallt).”

Precis som Fischbach antyder finns en ständig efterfrågan på medicinsk översättning och tolkning eftersom studiet av människans kropp sedan urminnes tider har fokuserat på att utforska gemensamma egenskaper och hitta universella lösningar på de naturliga problem som alla människor ställs inför.

Låt oss ta en diakronisk titt på hur den medicinska översättningsdiskursen har utvecklats över tid.

Långt innan engelskan blev lingua franca inom den medicinska diskursen dominerade den latinska och grekiska terminologin biovetenskapen – både inom undervisning och praktik.

Enligt Leon McMorrow i ”Breaking the Greco-Roman Mold in Medical Writing: The Many Languages of 20th Century Medicine” (1998) formade latinet och grekiskan de språkliga konventionerna för vetenskaplig diskurs under mer än två årtusenden, och spred och förmedlade avancerad medicinsk kunskap över civilisationernas kulturella barriärer.

Från medeltiden kan vi se att både latin och medelengelska följdes åt inom medicinsk kommunikation, vilket pågick fram till 1800-talet då latinet upphörde att vara det allenarådande språket för undervisning och skrivande inom medicin.

Detta leder oss till senare tid – de senaste två århundradena har uppslukats av social och politisk turbulens som har belastat en stor del av såväl den medicinska kunskapen som språket, fört med sig stora förändringar inom medicinsk terminologi samt omslutit den klassiska medicinens arv med många lager av heterogena nymodigheter.

Nu för tiden inbegriper moderna medicinska texter ett större omfång av innehållstyper och former; medicinska fackböcker till patientjournaler, läkemedelsrecept, produktresuméer, riktlinjer för instruktioner, kliniska prövningsprotokoll, detaljerade medicinska tidskrifter, läkemedelsreklam eller patientformulär och samtyckesformulär.

När man översätter medicinska texter som är fyllda med vetenskaplig och teknisk terminologi utgör ”du skall förstå din källtext” den allra mest grundläggande och obligatoriska trosbekännelsen.

Till denna tumregel lägger vi de underliggande egenskaper som återfinns hos de olika innehållsformerna, vilka representeras av stil, ton, precision, noggrannhet och konsekvens.

Tonen i varje medicinsk text förändras i relation till den kulturberoende och regionspecifika målgrupp som den är ämnad för, och en översatt medicinsk text av hög kvalitet måste kunna tillgodose det spektrum av behov som denna specifika målgrupp har.

Terminologispråket och hur det används inom olika medicinska områden är vanligtvis inriktat mot en specialiserad grupp, vilket förutsätter att man yrkesmässigt behärskar både den medicinska sakkunskapen och de språkliga egenheterna.

Specialister kallar det vanligen för ett ”vetenskapligt språk”, där man framhäver brist på känslouttryck, partisk tolkning, subjektiva konnotationer och – allra viktigast – omöjligheten att gissa eller höfta sig till något.

Den centrala uppgiften för en medicinsk översättning är att etablera en oupplöslig länk eller ett ömsesidigt beroende mellan användaren, användningsområdet och den specialiserade tillämpningsdomänen för det medicinska språk som används.

Om exempelvis den medicinska kommunikationen sker mellan en expert och en lekman, som mellan en läkare och en patient eller en tillverkare av medicintekniska produkter eller läkemedel och en slutanvändare, måste översättningen ha en mer neutral ton med ett mindre komplext språk och terminologi och måste dessutom tillhandahålla extra information som överbryggar kunskapsklyftorna så att slutanvändaren eller patienten förstår den specialiserade terminologin.

Å andra sidan utgör specialisering ett måste i flertalet vetenskapliga översättningar, där kunder obevekligt kräver att översättaren strikt följer fackspråk och den särskilda terminologi som används av yrkesverksamma inom det område som den medicinska översättningen är avsedd för.

Att översätta eller inte översätta – det är frågan inom medicinska översättningar!

Kvaliteten på en medicinsk översättning beror alltid på hur exakt och korrekt terminologin tillämpas i förhållande till sammanhanget, samt den kunskapsnivå och förståelse av ämnesområdet som lingvisten uppvisar tillsammans med en korrekt uppfattning om vad som bör och inte bör översättas.

Fallgroparna och utmaningarna inom medicinsk översättning kan klassas utifrån följande kriterier: ekvivalens, läsbarhet, eponymer, akronymer, affixeringar, dubbletter och polysemier. Dessa representerar centrala stilistiska och lexikaliska aspekter som kan lyfta eller sänka en medicinsk översättning.

Låt oss beakta några specifika exempel inom medicinsk översättning, som den ständigt närvarande frågan om eponymer eller den om ekvivalenter i målkulturen.

Medicinska eponymer representerar specifik terminologi inom det medicinska fältet som indikerar medicinska tillstånd eller sjukdomar som fått sitt namn efter personer (och ibland efter platser och föremål).

Enligt akademiska verk som ”Medical Translation Step by Step – Learning by Drafting” av Vincent Montalt and Maria González Davies (Routledge, 2014) avser Basedows sjukdom, Flajanis sjukdom och Graves sjukdom allesammans hypertyreos, medan Barlows sjukdom och Barlows syndrom är varianter av vanlig C-vitaminbrist.

Med tanke på den breda terminologi som tillämpas inom biovetenskap uppstår frågan om man ska välja en särskild eponym eller en ekvivalent term, eftersom man måste vara särskilt uppmärksam på att använda sig av den terminologi som är vanligast förekommande i målkulturen.

Utöver en intrikat vokabulär och teknikaliteter handlar utmaningarna inom medicinsk översättning i ett globalt perspektiv om korrekthet och överensstämmelse med marknadsspecifika faktorer. Detta rör sig bortom den exklusiva metoden att hålla sig till källan och att inte ta sig alltför stora friheter med texten, och översättningarna är dessutom föremål för nya och allt striktare krav och regler. Vidare är det viktigt att vara uppmärksam på ekvivalenter i terminologin för att undvika felöversättningar.

Om vi kunde peka ut de enskilt mest relevanta skillnaderna mellan vad som förväntas av en medicinsk översättning jämfört med översättningar inom andra branscher utmärker sig nyckelorden ”standard” och ”kvalitet” i hög grad.

Det viktigaste kravet för leverantörer av medicinska översättningar och deras lingvister är att man besitter erfarenhet, att man helt och hållet behärskar det teoretiska ramverket och, förstås, att man har kunskap om den ämnesspecifika terminologin.

Kunder som anlitar en språktjänstleverantör (eller Language Service Provider, LSP) som specialiserar sig på tjänster inom medicinsk översättning bör förvänta sig en standardiserad översättningsprocess där kvalitet är ledstjärnan, och som därmed kan leverera översättningar av högsta klass.

Alla potentiella köpare av medicinska översättningar sätter dessutom stort värde i att man från språktjänstleverantörens sida fortlöpande utvärderar arbetet och verkar inom etablerade ramverk och regler, eftersom det minskar risken för dålig återkoppling och negativa följder.

Det är av största vikt att man är helt införstådd med och efterlever direktivet om medicintekniska produkter samt andra lokala myndighetsstandarder och bestämmelser som reglerar specifika marknader.

Den standardiserade medicinska översättningsprocess som regleras av internationella kvalitetsnormer (ISO) är en grundpelare för de kvalitetskrav som åläggs en språktjänstleverantör.

Ett arbetssätt med två huvudmål är därför avgörande vid översättning av medicinska texter – översättningarna måste tillgodose både terminologiska och stilistiska krav samt kraven på målmarknaden.

Med avstamp i ovanstående diskussion ska vi även titta på de viktiga fördelar som skiljer medicinska översättningar från andra typer av översättningar som efterfrågas av aktörer världen över:

Gällande de viktigaste kraven på lingvister som arbetar med medicinska översättningar rankas följande faktorer högt när det gäller kundförväntningar och åtskiljer en erfaren medicinsk lingvist från en icke-medicinsk sådan:

Med samtliga punkter ovan i beaktande ser man att det medicinska språkområdet ökar både möjligheterna och utmaningarna för språktjänstleverantörer, översättningsbyråer och enskilda översättare att testa sina gränser och bidra till att upprätthålla och utveckla mänsklighetens välbefinnande, genom att leverera stabila och kvalitetsinriktade medicinska översättningar som bockar av alla krav.

Såväl forsknings- som investeringsmöjligheter inom läkemedel, bioteknik, kemi och medicintekniska produkter skjuter just nu i höjden världen över. Språktjänstleverantörer och översättningsbyråer måste därför kunna hantera mångsidiga och omväxlande typer av medicinskt innehåll på ett sätt som aldrig förr.

Det är inte möjligt att överblicka hur konkurrensutsatt detta specifika översättningsområde är, inte minst eftersom det ofta innebär att översättaren anförtros ett stort ansvar i arbetet med känsliga patientuppgifter eller högspecialiserade medicinska forskningsstudier som påverkar vår värld i stor utsträckning.

Vi kan emellertid diskutera några viktiga faktorer som skiljer en kompetent och produktiv språktjänstleverantör inom det medicinska fältet från allmänna översättningsbyråer åt:

Till det mångsidiga innehållet kan vi räkna in medicinska webbplatser och marknadsföringsmaterial, medicinskt skyltningsinnehåll, patientformulär, dokumentation till kliniska prövningar och forskningsrapporter om olika produkter samt receptetiketter, för att nämna några av de mest efterfrågade texttyperna.

Innehåll på sjukhus webbplatser hamnar inte långt efter de ledande marknadsföringsmaterialen, och behovet av att producera medicinskt innehåll på olika språk ökar ständigt eftersom man vill nå ut till så många potentiella kunder som möjligt.

Stora medicinska inrättningar och konglomerat har stor efterfrågan på översättningar av sina skyltar till en mängd olika språk, för att göra det enkelt för patienter världen över att hitta och ta sig till sina olika behandlingar.

Vid medicinska inrättningar befinner sig dessutom hela tiden patienter som söker hälsovårdstjänster och som talar en rad olika språk, varför efterfrågan på översättning av patientformulär aldrig förr varit så stor som i dag.

Medicinsk översättning av kliniska prövningar och forskningsrapporter eller receptetiketter är också mycket populärt, eftersom dessa översättningar överbryggar kommunikationsklyftan mellan utvecklare av medicinska tjänster/produkter och användare världen över.

Det är viktigt att följa de standarder som gäller på en regional medicinsk marknad, och arbetet med att efterleva både nationella och internationella föreskrifter för medicinska översättningar är som en slingrande labyrint som leverantörer, lingvister och kunder måste hitta rätt i.

En grundpelare i detta avseende är direktivet om medicintekniska produkter, vari det medicinska översättningsinnehållet kategoriseras som etiketter, säkerhetsföreskrifter och bruksanvisningar. Varje kategori lyder under olika regler i det specifika land eller region där översättningen ska användas.

Ett värdefullt exempel inom EU är Estland och Finland, vilka tydligt skiljer mellan yrkesmässiga och allmänna användare i beskrivningar och översättningar av medicinska etiketter. När dessa är avsedda för yrkesmässigt bruk används både den engelska och översatta texten, medan endast det lokala språket inkluderas i innehåll för allmänt bruk.

I Kanada tvingar dualiteten av både engelska och franska som officiella språk översättare och leverantörer av medicinska översättningar att följa riktlinjerna för etiketter på medicinteknisk utrustning, vilka kräver att innehållet återges på båda språk när det är avsett för allmän användning.

Den asiatiska marknaden är tvärtom mer exklusiv, eftersom de asiatiska översättningsföreskrifterna för läkemedelsetiketter i Japan och Kina understryker vikten av att endast inkludera innehåll på japanska eller kinesiska. Innehållet skickas in för godkännande av Ministeriet för hälsa, arbete och välfärd (MHLW).

Under det senaste årtiondet har Kina blivit en stor och värdefull marknad för medicinteknisk utrustning och landet konkurrerar nu hårt med USA, Tyskland och Japan. Man utför effektiva och noggranna utvärderingar av medicinska etiketter på olika varianter av mandarin och andra dialekter för att garantera tillförlitligheten hos det medicinska innehållet.

Därmed behöver varje medicinskt företag omsorgsfullt låta lokalisera sitt innehåll till olika språk för att tillgodose standarder och krav på målmarknaden, vilket belyser vikten och värdet av språktjänstleverantörer som kan erbjuda skräddarsydda språklösningar enligt specifika önskemål och behov, bortom alla gränser.

I linje med ovanstående kunskap om regionen och de marknadsspecifika reglerna som gäller för medicinska texter följer behovet av en effektiv teknisk hantering av den medicinska översättningen.

I detta avseende garanteras kvaliteten på den medicinska översättningen vidare genom att man använder lämpliga motsvarigheter och justeringar av måttenheter från källspråket till målspråket.

Oavsett om det handlar om att konvertera ett specifikt mått från brittiska enheter till metrisk standard eller se till att terminologin hålls konsekvent, måste stor vikt läggas vid att lokaliseringsdetaljerna blir korrekta för att kunna producera ett högkvalitativt resultat.

Anpassa till kulturella särdrag

Officiella direktiv och föreskrifter måste alltid följas inom medicinsk översättning, men det är även underförstått att en effektiv lokalisering av medicinskt innehåll till ett visst målspråk förutsätter lyhördhet för olika kulturella egenskaper och särdrag.

En smart leverantör av medicinska tjänster eller ett medicinskt företag har förmåga att anpassa sig till olika scenarier när det gäller språkligt innehåll, eftersom en djup förankring i de två kulturer som är involverade i översättningsprojektet utgör en nyckeltillgång för alla professionella språktjänstleverantörer som är specialiserade i ämnet.

Medicinsk översättning innebär ständiga utmaningar och det uppstår hela tiden frågor som översättare, översättningsbyråer och köpare av medicinska tjänster och andra aktörer måste bemöta och övervinna. Det är också en värdefull bro mellan kulturer och identiteter som förmedlar ett budskap på olika språk, men med samma röst.

I den här artikeln har vi i korthet utforskat hur medicinsk översättning har utvecklats, från dess uppkomst till modern tid, och granskat språkliga utmaningar utifrån kulturspecifika särdrag, för att få en bättre förståelse för det ömsesidiga beroendet mellan det medicinska språket och dess praktiska tillämpning i målspråkets sammanhang.

Slutligen gick vi igenom några viktiga affärsmetoder och egenskaper hos medicinska översättningar, och lyfte fram den ständigt ökande potentialen för köpare och medicinska aktörer inom fältet på en global skala.

I nästan två decennier har AD VERBUM arbetat ihärdigt för att öka medvetenheten om samt utveckla sin egen språkliga bas inom medicinsk översättning. Vi har levererat stora mängder kvalitativa medicinska översättningar samtidigt som vi har navigerat vartenda hörn av denna ständigt växande labyrint.

Vi hoppas att dessa fakta och bästa praxis har inspirerat er att utforska det mångsidiga medicinska översättningsområdet vidare, och att ni har fått en inblick i den affärspotential och det värde som ligger i att översätta medicinskt material med hjälp av en ackrediterad språktjänstleverantör.

McMorrow, Leon. (1998), Breaking the Greco-Roman Mold in Medical Writing: The Many Languages of 20th Century Medicine, J. Benjamins Publishing Company: Amsterdam.

Montalt, Vincent. González Davies, Maria. (2015). Medical Translation Step by Step – Learning by Drafting, Routledge.

Fischbach, Henry. 1998. Translation and Medicine. J. Benjamins Publishing Company: USA.

US National Library of Medicine, Bull Med Libr Assoc. 1962 Jul; 50(3): 462–472. Article – “Problems of Medical Translation” by Henry Fisbach retrieved from https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC197861/